Miss Shindberry

Har idag försökt skapa vår första wiki tillsammans med eleverna. Inser att vi har mycket att lära om vi ska få det bra, men de var engagerade och jobbade på som aldrig förr. Får nog gå in och läsa lite noggrannare om hur man faktiskt gör för att få till det. Hur som helst, vi hade 49 elever som samtidigt satt och skrev, letade information och funderade kring detta med att ”skriva med egna ord”. Inte alltid det lättaste.

I Skolförordningens 9:e kapitel kan man läsa följande:

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Som elevens val får ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk) erbjudas. Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett nybörjarspråk som erbjudits som elevens val om färre än fem elever väljer språket.

Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskapskraven.

Hur gör man detta på ett bra sätt?

Jag tror att många skolor brottats med detta. Kanske har ni, liksom vi, haft problemet att Elevens val i slutänden bara handlar om att eleven väljer ett av de ämnen som lärarna i gruppen erbjuder och att läraren sedan är den som planerar. Så har det tyvärr fungerat hos oss.

I år har vi ändrat på detta!

1. Elevens val har samlats till en vecka varje termin, istället för en lektion varje vecka.
2. Eleverna har i god tid innan fått möjlighet till information om vad alla kursplanens ämnen innehåller och diskuterat hur de kan fördjupas.
3. Eleverna har sedan fått lämna förslag på hur man kan arbeta med ämnena.
4. Utifrån dessa förslag har vi i personalen presenterat ett antal grupper som eleverna kan välja mellan (med en kort sammanfattning av de idéer som passar till respektive grupp).
5. Eleverna har fått önska tre grupper. Vi har sedan placerat dem i en av dessa.
6. Grupperna har samlats för en förberedande planering. Här har gruppens elever fått fundera på vad de verkligen vill göra, hur osv. Det kom förslag om studiebesök, filmskapande, ”forskning”, spel och mycket annat.
7. Lärarna som ansvarar för respektive grupp har förberett dagarna utifrån elevernas önskemål.
8. Genomförande!
9. Utvärdering!

Nu ska vi lära med om STEPS, vårt nya projekt.

Spännande…

Igår när vi satt på Mötesplats Skola föddes en tanke hos oss. Varför jobbar man egentligen 2-till-1? Missförstå mig rätt… Det är absolut bra med elevdatorer och allt vad det medför. Men jag tror att en nästan lika bra väg kan vara hälften. 2 elever per dator. Då får man diskussionen, samarbetet, lärandet, och dessutom vid vissa lektioner kan halva klassen jobba med dator medan andra halvan har andra uppgifter. Jag tror att risken, speciellt om man inte har lärarfortbildning i direkt anslutning, med en-till-en är att man istället sitter vid datorn och jobbar ensam, precis som man tidigare hängde över sin mattebok…

Vad tänker ni med större erfarenhet på området?

I övrigt har dagen ägnats åt allt från LPP:skrivande till räkning av matematikenkäter och redovisning av dessa i excel. Spännande dag med kanske inte så många diskussioner (förutom vid skrivandet av ovan nämnde LPP:er, men desto mer produktion och ”stryka på listan”. Ändå känns den så vansinnigt lång så att jag allvarligt funderar på att jobba lite imorgon också. Får se hur det blir i slutänden.

Nu ska jag i alla fall förkovra mig i mina egna studier, istället för elevernas. Läser ett nytt och spännande språk och tar dessutom pianolektioner. Nyttigt att vara elev ibland också!

Har idag spenderat dagen på Mötesplats Skola på Svenska Mässan i Göteborg. En givande dag med många intryck, framförallt från de två fantastiska föreläsare som jag lyssnade på.

Först fick vi höra Christian Lundahl prata om Bedömning för lärande. Han pratade mycket om varför vi bedömer och hur detta kan göras på ett bra och genomtänkt sätt. Som Didactica skriver i sin blogg så är han en klok man som säger kloka ord.

Här är de tweets som jag skrev under den här föreläsningen. Den sammanfattar ganska bra det jag kände att jag fick till mig:

Det kändes på något sätt nytt och fräscht samtidigt som att det kändes så självklart, det Christian sa. De föreläsningarna är oftast de bästa. Det var också en härlig blandning av att ”Yes, det där gör vi redan” och ”Aha, så kan vi göra nästa gång”.

Efter lunch och lite promenad runt bland montrarna var det dags för nästa föreläsning. Denna gång var det Malin Frykman som pratade om bedömning, men nu ur ett Hur-perspektiv. Denna gång twittrade jag inte så mycket men antecknade en hel del.

Malin gick igenom 5 aspekter kring bedömning:

1. Tydliggör målen och kunskapskraven
2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet
3. Återkoppling som för lärandet framåt
4. Aktivera eleverna som lärresurser för varandra
5. Aktivera eleven som ägare av sin egen studieprocess

Sen gick hon in på de olika aspekterna, och under varje punkt visade hon upp ett antal sätt att utveckla arbetet och fördjupa sina bedömningskunskaper. Det handlade om olika sätt att arbeta med kamratbedöming, wikispaces, bloggar och mycket mer. Samma sak här: fräscht men också självklart. Underbart!

Till slut presenterade Malin den sida som både hon och Christian Lundahl arbetat med och som är i princip ny: www.bedomningforlarande.se

Här kan man läsa, diskutera, dela och lära kring Bedömningens olika aspekter. Didactica har skrivit mer om den här och visar på ett exempel som man kan hitta på denna användbara sida.

Som sagt – en givande dag med många intryck. Tack till föreläsare och goa kollegor som bidrog till de senaste i raden av tankar som nu snurrar i mitt huvud. Imorgon är det dags att gå vidare i huret…

Idag var det dags för höstlovets första kompetensutvecklingsdag. Först en kortare samling i lärarlaget. Vi diskuterade vårt EL-projekt och målskrivningen av detta. Sedan gav jag en kort info om läget med UNIKUM som haft problem med en överbelastningsattack sista veckan. Efter det var det så dags för den ack så viktiga fikapausen…

Under dagen har sedan vi i arbetslag tre arbetat med en LPP för vårt nya tema – Material. Vi ska jobba med olika material i bild och NO och vårt fokus ligger på dels skapandet och teknikerna i bilden, dels tillvägagångssättet med laborationer och undersökningar i NO. Vi vill tillsammans med eleverna hitta bra strukturer för hur man genomför och dokumenterar sina undersökningar på ett tydligt sätt.

Vi arbetade en hel del med denna LPP och tog hjälp av Skolverkets material DiNO i skrivandet av matrisen. Det var fantastiskt bra! Tänk vad skönt att ha ett sådant material att utgå ifrån i skrivandet av en planering. Det är tydligt, har ett professionellt språk och man kan vara trygg med att det stämmer väl överens med de krav som kursplanen ställer.

Avslutningsvis presenterade nyckelpersonerna kort vad de fått höra på konferensen om betygssättning. Spännande!

Imorgon blir det Mötesplats skola i Göteborg… Ska bli väldigt roligt det också!

Jag funderar just nu mycket (och har gjort under hela våren) hur jag på ett kreativt och tydligt sätt ska presentera målen i kursplanerna för eleverna. Jag vill dels gå igenom dem så att de får en insikt i vad som står där och vad de innebär. Men jag vill också ha dem uppsatta i klassrummet. Samtidigt vet jag att om jag bara sätter upp dem så kommer de att fortsätta sitta där, utan att göra skillnad.

Igår kväll slängde jag ut frågan på Twitter. Hur visar man målen på ett sätt som eleverna förstod. Efter att ha fått respons från två duktiga personer (Tack Susanne_Animum och Didaktikfokus!) så började en idé gro.

Jag har redan innan sett på lärandet som ett träd. Rötterna är det som leder näringen in i lärandet. Stammen är det som håller allting samman, så att det inte bara blir lösa strån. Grenarna är de olika riktningar som kunskaperna leder oss. De kan hela tiden förgrena sig ut åt flera håll och leda till nya kunskaper.

Tanken jag haft under hela denna process var att jag skulle namnge grenarna. Jag skulle ägna tid att gå igenom kunskapskraven, bryta ned dem i mindre steg (självklart skulle jag kolla på befintliga material för inspiration och idéer), sortera och ordna och sedan tydliggöra detta.

Men… När jag nu fick input från fler kom det självklara till slut på plats. Varför ska jag göra detta? Är det inte bättre att jag gör det tillsammans med eleverna? Varför inte ägna en lektion då och då att bygga upp en ny gren, ta en ny mening ur kunskapskraven och sätta upp på vårt träd?

Exempel: Eleven ska skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. (År 3)

Vad betyder det? Vad måste man kunna då? Vad lär man sig först/sist? Kanske kan de få sätta upp egna små exempel. Kanske kan de få skriva lappar med de olika stegen dit och hjälpas åt i grupp att ordna dem i lämplig ordning.

Tankarna flödar fram i min hjärna just nu. Tror att detta kan bli något bra…

Nej, jag menar egentligen jobbat lov. Hemma pågår renovering av badrum. Bor just nu i en kompis lägenhet. På jobbet låg jag efter med en del.

Lösningen?

Hittills tre dagar spenderade på skolan! Jobbigt? Nej, det har varit en njutning. Jag har gjort allt jag haft lust att fixa så länge. Jag har sorterat och laminerat och klippt och dessutom hunnit prata med några barn som är på fritids. Blandat med detta har jag facebookat och slappat. Och älskat att hinna med. Sååå nöjd med mitt.

Blir nog några timmar till innan lovet är slut!

Spännande program detta. Det kan beröra alla på något plan. Några är elever och kan se likheter och skillnadet med den skola där de själva går. Andra är lärare och funderar kring allt ifrån pedagogernas mod som ställer upp till de rent konkreta händelser och situationer som visas i programmet. Ännu en grupp är föräldrar eller andra anhöriga till någon som finns i skolans värld.

Gemensamt är att alla har åsikter om skolan.

Själv tycker jag att programmet är positivt. Självklart finns en del skrämmande budskap kring elevernas kunskaper och lärarnas aggerande. Men i slutänden är det en möjlighet att visa upp den komplexa situation som skolan representerar och hur olika sätt kan påverka eleverna och i längre utsträckning samhället i stort.

Som lärare kämpar man hela tiden för att göra det bästa för sina elever. Ibland blir det bra och ibland inte. Analysen som följer, och som också är det som lärarna i programmet får hjälp med, är det som utvecklar och förändrar.

Ett sista tips från mig är att ta reda på goda resultat och försöka lära av dem. Ett sätt är att ta reda på vad forskningen säger. Ett annat är att se på vad som finns i media av goda resultat. Idag på Västnytt fanns ett inslag om en skola i Nossebro som gått från Sveriges näst sämsta till en toppskola. Inslaget finns här: http://svtplay.se/v/2325877/skolan_var_nast_samst_-_blev_bast

Har du några andra exempel?